Tisdagen den 18 januari 12.35 Flight 832

Flygvärdinnan hade rätt. Exakt 12.35 gick planet från JFK. Nu är det bara 4 timmar kvar av resan. Med tanke på att jag hade min nya stora handväska från Marc Jacobs och en laptop, handdator, mobiltelefon, anteckningsbok, glitterpennor i olika färger, ipod och min ursnygga mörkbruna skinnjacka från DKNY runt omkring mig var det ganska trångt. Fast det var första klass. Kan dom inte försöka bygga flygplanen lite större. Jag kollade min omkring och hoppades att få se någon i min ålder som jag kunde prata med.
- Gumman, det är mest vuxna på det här planet, sa pappa och log mot mig.
Jag nickade och sträckte mig efter min ipod. Den närmaste timmen satt jag och lyssnade på den bästa blandningen av pop och rap. Sedan reste jag mig och började gå mot business klass. Mamma gav mig en min som betydde; vart ska du? Jag nickade mot gången och log. På rad 36 hittade jag en kille som var i min ålder. Han såg inte ut att ha speciellt kul där ha satt. Hans småsyskon kastade kakor omkring sig och på killen. Killen var jättesnygg. Lockigt mörkbrunt hår och gröna ögon.
- Hej, sa jag och slängde med håret. Jag heter Rebecca. Vill du sitta brevid mig. Det är ingen som sitter där så det är ganska tråkigt. Killen nickade. Jag smälte.
- Visst, här är det ju ganska jobbigt. Han tittade medande på sina småsyskon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0