Skolan 08.55 Måndagen den 17 januari
Jag och Amy gick långsamt till skåpen där vi träffade Christina och Saylene och lämmnade våra böcker. Sedan gick vi alla fyra vidare till cafeterian och satte oss vid bord nummer tolv. Det var aldrig någon annan som satte sig där. Vi hängde våra handväskor på våra stolar och gick till den delen av cafeterian som man kunde beställa ifrån. Jag var som vanligt hungrig eftersom min juice var det enda jag hade fått i mig. Jag beställde chai-te och två plommon. Mer kunde jag inte få i mig även om jag var hungrig. Jag betalade och tog brickan och började gå till vårt bord. Cafeterian kändes som om det var en del av mitt liv. Jag skulle inte klara mig utan den. Jag menar, jag skulle ju svälta ihjäl när jag kom hem. Eller så skulle skulle jag behöva äta jättemycket till frukost. Men då skulle jag gå upp jättemycket i vikt. Jag provade i sexan att varje morgon äta stekt ägg, varm choklad, mjölk och flingor och en toast. Det slutade med att jag gick upp två kilo på bara några veckor. Jag föredrar min bara-dricka-juice-till-frukost metod. Även om den kanske inte är speciellt hälsosam.
- Plommon som vanligt, sa Christina.
Hon hade beställt en tårtbit och en stor latte. Amy och Saylene hade bara varsin Vitamin water.
- Jepp, sa jag och tog en tugga av plommonet.
- Plommon som vanligt, sa Christina.
Hon hade beställt en tårtbit och en stor latte. Amy och Saylene hade bara varsin Vitamin water.
- Jepp, sa jag och tog en tugga av plommonet.
Skolan 08.27 Måndagen den 17 januari
Vi stannade utaför skolan tre minuter innan vi började. Så det var lite bråttom.
- Tack för skjussen Isaac, sa jag och hoppade ut. De andra tjejerna hoppade efter mig och smällde igen dörren. Vi gick som vanligt alla fyra i rad så att alla andra fick flytta på sig. Vårt första stopp var Jena Dresler. Hon trodde nog att hon var en av oss. Men vi var fyra och kunde inte bli varken mer eller mindre.
- Heeej tjejer! sa Jena.
Amy suckade först och sedan började hon gapskratta.
- Vad är det? frågade jag, Saylene och Chirstina i kör.
- Ser ni inte?
Amy låtsades såklart bara att någonting var roligt, så att Jena inte skulle förstå någonting. Vi började också skratta med blicken, precis som Amy, fäst på Jena. Jena suckade högt och gick bort till sina kompisar för att tala om vilka töntar vi var. Men precis som hennes kompisar såg hon avundsjukt på oss. Precis som vanligt. Vi gick allihopa till skåpen och hängde av oss våra ytterkläder och tog våra böcker. Min och Amys första lektion är bild och oturligt nog var det Jenas första lektion också. Christina hade spanska och Saylene hade matte.
Vi skyndade oss till bildsalen eftersom att Mr Myner kunde bli arg om man kom försent. Rrrr! Skolklockan ringde för andra gången men på grund av mina klackar kunde jag inte springa. Klockan fem över halv lyckade vi vara där men det var fem minuter försent.
- Rebecca Wilder, sen ankomst, Amy Abeley, sen ankomst, sa Mr Myner med sin mörka röst.
Vi gick till våra stafflier längst bak och satte oss. Vi skulle måla ett stilleben med apelsiner. Tråååkigt!
Rrrrr! Äntligen var vår första lektion slut och det var tjugo hela minuter innan nästa lektion började. Jag och Amy började gå mot cafeterian där vi skulle möta Christina och Saylene.
Range rovern 08.02 Måndagen den 17 januari.
Bilen stannade utanför Saylenes hus.
- Isaac kan du stänga av musiken, frågade jag med mitt bästa jag-är-bara-en-liten-oskyldig-flicka-tonfall.
- Okej.
Isaac lyssnade nästan alltid på mig men jag ville ju ändå vara lite extra trevlig. När vi hade väntat ungefär tre minuter kom Saylene ut. Jag visste att hon gick långsamt eftersom att hon ville att jag skulle se hennes kläder ordentligt. Hon hade på sig en svart kort klänning, svarta nylonstrumpbyxor, röda högklackade stövlar, en svart kort pälskappa och en röd handväska. Det var så Saylene stil och precis som vanligt jättesnyggt. Men jag hade nog snyggare kläder ändå. Och det var bra, jag var ju den populäraste tjejen i skolan. Isaac klev ur bilen och öppnade dörren till baksätet så att Saylene kunde kliva in.
- Hej Rebecca! sa Saylene och kramade mig. Jag kramade henne tillbaka, såklart.
- Vad fina kläder du har, sa jag. Jag visste att hon ville höra den kommentaren. Defenitivt en nio-poängare!
- Tack Becky. Du är en tia!
Jag blev glad över komplimangen. Så glad att jag var tvungen att krama min kompis. Vi var redan framme hos Amy och Isaac tutade. Amy kom nästan direkt.
- Hej tjejer! sa Amy och klev in i bilen. Hon var klädd i en vit sidenblus, beiga tajta jeans, lårhöga stövlar, brun skinnjacka och en orange axelväska. Hon var ännu vackrare en Saylene, men jag tror ändå att jag slår båda. Mitt största hot var Christina. Även om hon var klumpig och kraftigare än de andra tjejerna var hon jättevacker. Och idag, första dagen efter jullovet var det extra viktigt att vara snygg. Amy började som vanlig dela ut små chokladbitar och energikex. Det var hennes hemliga last, även om det inte var särskilt hemligt. Jag tog artigt emot chokladen och lade den i minibaren i bilen. De kunde vänta till senare. Chirstina var snabbare ut än både Saylene och Amy men när hon skulle kliva in i bilen lyckades hon tappa handväskan och ramla bakåt. Men hon började bara skratta och de andra tjejerna också. För det var tråkigt att missa det. Det var bara en kvart kvar som jag och mina bästa kompisar kunde snacka hemligheter. Sen skulle vi komma till skolan.
Rebeccas rum. 07.09 Måndagen den 17 januari
Väckarklockan ringde och jag tryckte på snooze, för tredje gången. Jag visste att Isaac skulle bli sur eftersom att jag skulle bli sen. Men ändå, klockan var faktiskt bara sju. Vi började inte förens halv nio men det tog en halvtimme att åka till skolan. Jag vände mig om och svepte mitt tjocka täck över mig. Rrrrr! Suck klockan var redan kvart över, jag måste gå upp. Jag tog tid på mig att släpa mig över den mjuka mattan in i mitt badrum och klev in i duschen. Det var väldigt skönt ändå. Klockan halv åtta var jag klar i badrummet. Jag hade redan hunnit duscha, föna håret och locka det. Jag gick ut till mitt sovrum och öppnade dörren till min klädkammare. Den var fylld med kläder sorterade i färgordning och en stor helkroppsspegel. Det var också en skogarderob och en hylla för mina handväskor. Ändå greps jag av panik. Vad skulle jag ha på mig? Ibland önskade jag att jag hade gått i fyran igen. Då hade jag bara kunnat tagit på mig min skoluniform. Jag skulle inte ha behövt fundera på mitt klädval eftersom alla hade de gråa och gröna uniformerna. Till slut valde jag ut ett par gråa strumpbyxor i nylon, en svart minikjol och en vit kaschmirtopp. Till det valde jag ett par ankelhöga svarta stövlar. Enkelt och elegant. Jag tog av mig stövlarna och gick ner till matsalen. Vår hemhjälp Inez serverade stekt ägg och varm choklad, fast hon vet att jag bara dricker ett glas juice på morgonen. Efter frukosten gick jag upp till mitt badrum och sminkade mig lätt. Foundation, mascara och läppglans. Sedan tog jag på mig mina stövlar jag valt tidigare, en vit kappa och en vit liten handväska. Jag gick bort till mina föräldrars sovrum och sa hejdå till dom. Men mamma bara skakade på huvudet.
- Rebecca, det är minusgrader ute.
- Jag vet, sa jag med ett irriterat tonfall. Därför har jag den här kappan på mig.
- Jag menade strumpbyxorna, sa mamma sömnigt. Gå nu, Isaac väntar på dig.
Jag gick ner för trappan och ut genom ytterdörren. Isaac stog som vanligt utanför den svarta, blanka range rovern och öppnade bildörren när han såg att jag kom ut.
- Vad bra att du kom så tidigt, sa Isaac och satte sig i förarsätet.
Klockan var bara fem i åtta. Det var en bra början på veckan. Jag ringde till Saylene, en av mina bästa kompisar.
- Hej Rebecca, sa Saylene glatt.
- Hej Saylene. Vi kommer till dig om fem minuter.
- Okej, hejdå.
Isaac tittade på mitt förmodligen uttråkade ansiktsuttryck och vände sig sedan om föra att sätta på musiken. Jag kände att jag genast blev gladare.
